Tandläkaren och nappen

I lördags var jag hos tandläkaren med Lucas. Det var ett helt gäng med 3-åringar i väntrummet. Lucas var förväntansfull. Han gick fram till en dam som stod och delade ut presenter och visade upp sina fina tänder, bara sådär. Haha inte lätt att veta vem som är tandläkaren.

Jag fick hjälpa honom upp i tandläkarstolen när vi kom in. Den såg inte det minsta skön ut. Han gapade stort och var så duktig. Det såg bra ut. 


Bästa killen <3 Älskar att vara bara han och jag. Han lyssnar bättre på mig när inte Wille är med och vi har det så mysigt. Får se om vi hinner med bio i helgen. Skulle vara kul.

Tandläkaren tog upp några saker med mig.

Borsta tänderna efter välling.
Här har vi varit dåliga. Man vet ju att de egentligen ska borstas efter vällingen men Lucas somnar ju liksom direkt efter vällingen i sängen. Men nu har vi ändrat på den rutinen. Det blir vällingmys i soffan innan vi borstar tänderna och går och lägger oss.

Sluta med nappen, det blir inte lättare sen.
När han ska sova får han nappen. Hon visade bettet, att det blir en stor glipa där fram. Igår nämde jag för Lucas pedagog att vi ska försöka få honom att sluta med nappen. Lucas stod bredvid och hade tagit med sig sin nalle. När jag sedan hämtar honom berättar de att han somnade utan nappen på vilan! Stolt man blir!

Vi pratar om att han har så fina tänder och att nappen inte är bra för tänderna. Vid läggdags ville han dock ha nappen. Vi tänkte att han skulle få lämna napparna till djuren på Skansen snart. För oss har det inte känts rätt att ta bort nappen i samband med allt knas med blöjavvänjningen och trots och svartsjukan på Wille. Känns som det blir mycket på en gång men det kanske är lugnt.

Ok med lite godis en gång i veckan.
Här vet ju de som känner oss att vi inte ger något godis till Lucas. Så lite socker som möjligt. Glass får han ibland och kakor och bullar vid speciella tillfällen. Men vi sätter en gräns. Det ska tex inte förstöra aptiten på mat.

När vi var på hans kompis kalas fick han faktiskt smaka några godisbitar. De som stod vid godisskålen frågade inte oss om han fick äta utan bara gav till honom så rätt som det var kom han där med godis i munnen. Då tänkte vi att vi struntar i att säga nåt, han får smaka på några stycken. Jag hade löjligt med ångest när vi kom hem haha men så pratade vi om det och hur vi ska göra i fortsättningen. Det är ju det här man funderat på. Den dagen han går på kalas och de flesta barnen äter godis. Ska han då få sitta och äta på något annat som vi har tagit med oss? Han kommer ju inte vilja det. Finns det och går det att ge bättre alternativ så gör vi det. Annars får han äta liiite godis på kalas. Så tänker VI göra.


Det här pusslet fick han i present. Och en tandborste. Och en liten bok.
Allmänt | |
Upp